Svårt att få vänner i högstadiet

Har ditt barn inga vänner i skolan?

Har han ofta ont i magen och inte vill åka till skolan? Att få vänner i högstadiet är ingen självklarhet. Många ungdomar känner sig utfrysta, ensamma och annorlunda. Vad kan vi som föräldrar göra åt saken? Svaret är: Iallfall något. Alla föräldrar kan och ska göra så mycket de kan för sina barn. Alltid! Ta reda på varför hen mår dåligt. Beror det på näthat? Är någon dum skolan? Ta reda på varför ditt barn mår dålig och gör någonting åt det!

En 13-åring är ett barn

Det finns otroligt många föräldrar som släpper på spärrarna när barnet blir 13 år och börjar högstadiet. Det verkar som att 13 år är någon helig ålder, så man helt plötsligt ska bli vuxen och klara sig själv. Resultatet av det är, ensamma barn, tidig alkoholdebut, nikotinberoende, tasikiga kommentarer på sociala medier och framför allt massförbrukning av energidrycker!

Alltså vad är det med 13-15-åringar och energidrycker?  Det smusslas på skolorna, försöker köpas ut ”utan” leg” i affären, tiggs av kompisar att köpa ut/langa. Varför dricker de så mycket energidryck?? Jag går inte på den där: ”Det är så gott”. Läsk är ju också gott också, eller hur? Men hälften så farligt.

Dottern berättar att klasskompisar tigger pengar på Snapchat och dagligen ber någon att ”Snäääälla swisha mig pengar” och ”Snäääällla köp ut en Monster”. De vill låna pengar och tigger pengar varje dag för att kunna köpa denna idiotiska dryck. Sedan är de så adrenalin-stinna och stökiga på lektionerna att det inte finns möjlighet att koncentrera sig i klassrummet. Energidrycken är ju en sak, men det där med deras ekonomi. Har inte föräldrarna lärt dem att man inte tigger sig till pengar?

Ungdomar och energidrickan

Mina barn har ALDRIG ens frågat om att få en energidryck. De vill varken ha en eller smaka en. De är väl medveten om att det  är farligt för barn (och för vuxna). Att hjärtat och hjärnan påverkas, men framför allt koncentrationen i klassrummet. Vi är så fruktansvärt många som tröttnat på att andra barn ska få förstöra studieron och betygen för de barn som verkligen vill ha en chans att lyckas i livet, få bra betyg och ett bra jobb.

Tycker du att som 13-åring är det ok att:

  • dricka energidryck
  • skolka
  • strunta i läxorna
  • göra vad de vill i mobilen att frågal (Tellonym, mm)
  • vara ute till midnatt och längre
  • låta dem dricka alkohol så länge det är måttligt och ”bara” starköl”

Jag hävdar att det är just sådana föräldrar som förstör vägen, för både sina egna barn, men även andras. Som inleder barnen till kriminalitet, lågavlönade jobb och nonchalans. Som får dem att må psykiskt dåligt och slutligen kanske avsluta sitt liv.

Stökiga barn är föräldrarnas fel

Att en tonåring är stökig, är aldrig dens eget fel. Det beror enart på lata eller obegåvade föräldrar. Om ditt barn inte har vänner i skolan, ta tag i det. besök skolan och ta reda på varför. Prata med omgivningen och ditt barn. Inte bara en gång, utan varje dag tills ni löst problemet.

Allt för många ungdomar hamnar tyvärr framför ett tåg, eller med avskurna handleder för att ingen ”såg” dem. Det kan aldrig vara samhällets fel, det är dina barn och ditt ansvar. Och man måste ge dem kärlek, omtanke och översyn hela uppväxten, allra viktigast då de blir tonåringar. De är inte vuxna då.

Föräldrars idiotiskt tänk

I programmet trolljägarna tidigare så ringde Aschberg till en pappa för att berätta att 12-åriga sonen ofta skickar kränkande sexistiska hatkommentarer till en svensk Youtuber-tjej. Youtubern tog väldigt illa upp av det och mådde väldigt dåligt. Pappans svar var att: Det är svårt att hålla koll på tonåringarna i den åldern, de gör som de vill.

Vilken jävla uridiotisk dum kommentar. Det är väl det vi försöker lära barn och ungdomar. hur man beter sig. Att en tonåring inte skulle ha respekt för sina föräldrar och vad de tillåts göra och inte är obegripligt. Sanningen är den att föräldrarna inte orkar bry sig eller ta konflikter. Och det som är ännu mer otroligt med detta är att det ofta är ju dessa föräldrar som av och an skriker på sina barn. Försök att prata med dem i tid istället. Sätta upp regler och mål är ju en bra ide. 13 åringar är inte direkt vuxna, enbart vilsna..